Valikko

Bakgrund

Grankullas första villor uppfördes i början av 1900-talet runt stadens enda sjö, Gallträsk. En orsak till valet av byggnadsplats torde vara, vid sidan av närheten till Bad Grankulla, att Gallträsk då hade rent vatten och lämpade sig utmärkt som badställe. I själva verket besöktes Gallträsk av badgäster som kom ända från Helsingfors med tåg.

Så småningom eutrofierades Gallträsk till följd av att avloppsvatten från bosättningen släpptes ut sjön mellan 1920- och 1980-talen. Grankullas köpingsstyrelse bekymrade sig för sjöns tillstånd och beställde 1967 en restaureringsundersökning. I undersökningen framlades att man bör muddra sjön så att den blir djupare, vilket skulle förbättra möjligheterna att använda sjön till rekreation.

Tack vare installationen av avloppssystem har vattenkvaliteten förbättrats avsevärt sedan 60- och 70-talet, men utan restaureringsåtgärder finns det ingen återvändo till det läge som rådde före 1920-talet. Sjön har blivit grundare och vattenvegetationen har ökat i den mån att sjöns rekreationsvärde fortsätter att vara låg.

Sedan 1967 har omfattande undersökningar av Gallträsk gjorts. Flera restaureringsplaner har gjorts upp för sjön, och många vetenskapliga publikationer om sjöns tillstånd har skrivits. Av kärnpunkterna i de här undersökningarna och restaureringsförslagen sammanställde Grankullas miljövårdschef Petteri Karvinen rapporten "Gallträsk 1950-1966 Tutkimuksia ja kunnostamissuunnitelma" (Grankulla stad, samhällstekniska väsendet/planerings och miljöenheten).

År 1999 deltog Grankulla stad tillsammans med Esbo, Vanda och Kyrkslätt i ett samfällt restaurerings- och vattenskyddsprojekt för sjöar. Inom projektet kartlades restaureringsbehovet av bl.a. Långträsk och Klappträsk i Esbo och Gallträsk i Grankulla. Projektet resulterade i åtgärdsförslag för att bevara sjöarnas rekreationsvärden. Vid möten för invånare och organisationer samt i invånarenkäter som anordnades om Gallträsk lades största vikten på områdets betydelse för landskapet. Andra rekreationsformer som man önskade att området kunde erbjuda var fiske, segling, året runt öppna friluftsleder, skridskoåkning, skidåkning, åkning med slängkälke, simning och naturiakttagelser. Om Gallträsk hålls öppet och vattenkvaliteten förbättras, gynnar det alla dessa användningsformer.

Under årens lopp har det framförts flera olika restaureringsalternativ för Gallträsk, exempelvis höjning av vattenståndet, avlägsnande av vattenvegetationen och näckrosrötterna, luftning av sjön, sugmuddring, torrläggning och muddring av sjön på vintern samt komprimering av bottenslammet med tryckbank eller kemikalier. Man har också undersökt vibrationskomprimering. Vattenväxter och rötter har tagits bort flera gånger under årens lopp och i sjön har också genomförts ett försök att begränsa bottenvegetationen med tryckbanksprov i liten skala. Samtidigt åstadkom man en liten sandstrand. Genom att slå vattenvegetationen och avlägsna rötter har man dock inte kunnat lösa de hinder som står i vägen för rekreationsanvändningen av Gallträsk.

År 2001 tillsattes en projektarbetsgrupp med uppgift att bereda en projektplan för restaureringen av Gallträsk. I slutet av 2001 beställde staden av VTT en förundersökning av eventuella restaureringsmetoder som lämpar sig för förhållandena i Gallträsk. Utgångspunkten var att göra Gallträsk djupare för att förhindra igenväxningen av sjön och förbättra möjligheterna till rekreationsanvändning. Utgående från undersökningarna rekommenderades som huvudsaklig restaureringsmetod att Gallträsk görs djupare genom muddring. Utöver förundersökningsrapporten beställde Grankulla stad av VTT och en av Finlands miljöcentral tillsatt sakkunniggrupp ytterligare undersökningar som behövdes för utarbetande av en projektplan för restaureringen. I undersökningarna utreddes bl.a. sjöbottnens nuvarande situation, bottenförhållandena och jordavlagringarnas egenskaper, områdets stabilitet och komprimeringen av bottnen. Dessutom utreddes frågor som hänför sig till sjöns interna tillstånd, såsom vattenkvaliteten och fiskbeståndet, som undersöktes med hjälp av vård- och provfiske. På hösten 2002 inventerades vattenvegetationen och växter som spritt sig på nytt efter den föregående borttagningen av växter och rötter avlägsnades. Slutsatserna av tilläggsundersökningarna förstärkte uppfattningen att det i praktiken krävs muddring av sjön för att öka vattendjupet.

Under 2003 fortsatte man enligt de tidigare rekommendationerna att avlägsna vattenväxter för att dämpa igenväxningen och att bedriva vårdfiske för att förbättra siktdjupet och balansera näringshalten. Kontrollen av vattenkvaliteten fortsatte också och strandvattnen snyggades upp. 29.10.2003 arrangerades ett expertseminarium om resultaten av tidigare utredningar och undersökningar av Gallträsk. Avsikten med seminariet var att bland dem som deltagit i projektet göra en sammanfattande analys av de tidigare gjorda utredningarna och att skissera upp de åtgärder som ännu krävdes för att kunna fatta beslut om restaureringen.

Den centrala slutsatsen vid expertseminariet var att det finns rikligt med färdigt basmaterial om sjöns biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper samt olika restaureringsmetoder. För behandlingen och slutdeponeringen av muddringsmassorna, som i de tidigare utredningarna ansågs utgöra det största problemet, ser det numera ut att finnas alternativa lösningar. Utgående från expertseminariet beslutade man gå vidare så att en verkställighetsplan för restaureringen av Gallträsk görs upp tillsammans med konsulten i syfte att utföra själva restaureringsarbetena 2005-2006.