Freda Junghans obebyggda grönområde från bebyggelse (invånarinitiativ)
Inlämnad: 19.6.2023
Diarienummer: 345/00.02.10.02/2023
Beredare: Minna Penttinen, markanvändningschef
Status: Markanvändningschefens svar 20.6.2023 (pdf). Se även stadsfullmäktiges beslut 13.11.2023.
Uppdaterad: 22.11.2023
Vi kräver att det obebyggda skogsområdet mellan Junghansgränden, Smedsplan och Villa Junghans, den i folkmun så kallade Junghansparken, i dess helhet med omedelbar verkan fredas från bebyggelse och andra ingrepp genom ändring av detaljplanen för detta område. Kravet är ekologiskt och därmed även folkhälsomässigt och ekonomiskt motiverat.
Den föråldrade detaljplanen på området, omfattande två flervåningshus ska förkastas och en ny detaljplanering till grönområde inledas med omedelbar verkan. Den aktuella planeringen av stadshusområdet får inte gå in i Junghansparken!
Den s.k. Junghansparkens område består av fuktig mark med en för urbana miljöer förhållandevis rik biologisk mångfald. Områdets ekologiska mervärde, liksom rekreationsvärdet, jämfört med de omkringliggande, torrare markområdena är betydande. Om bara en liten del av Junghansparken planeras för byggnation så skulle byggnation i praktiken kräva torrläggning av hela Junghansparken, av byggnadstekniska orsaker. Det här betyder följaktligen det, att om Junghansparken byggs ut ens lite, så skulle de nuvarande naturvärdena, vilka är beroende av markens naturliga väta förstöras för alltid. Det är därför motiverat att hela Junghansparken söder om Junghansgränden fredas från framtida byggnation.
Det är nödvändigt att förnya detaljplanen för den s.k. Junghansparken till ett officiellt grönområde från att vara en plan för byggnation. I samma process ska naturen återställas på den nyare (östra) grusplanen av de två grusplanerna söder om Junghansgränden, de så kallade ”p-platserna”. Den östra grusplanen anlades på grund av ett övergående behov av tillfällig förvaring av byggvaror för centrums byggprojekt, vilket inte längre är aktuellt. Den östra grusplanen saknar annat beslut än att fungera som tillfällig förvaringsplats, och vars ändamål inte längre är aktuellt.
Junghansparken/skogen, med sin fågelsång, med sina ädla lövträd och vårliga vitsippsmattor, har ett omistligt värde som ett centralt beläget, lagom förvildat grönområde. Området är en älskad oas för ett bevisligen mycket stort antal grankullabor: barnfamiljer, ungdomar, pensionärer, hundrastare – alla slags människor – som ett mål för dagliga hälsofrämjande promenader.
Med klimatförändringen och en växande befolkningsmängd ökar, inte minskar, behovet av områden som likt Junghansparken ger naturlig, gratis svalka under ett växande antal allt varmare sommardagar. Det är både förnuftigare, enklare och förmånligare att bevara naturliga livsviktiga miljöer än att i framtiden försöka återskapa redan förstörda sådana områden.
Tillsammans med den anrika Villa Junghans, skyddad tack vare en medborgaraktion 1979, och den likaledes fridlysta Lafkan, utgör Junghansparken en behövlig, vilsam, kulturhistorisk helhet mitt i ett urbant villastadssammanhang. För Junghansparkens bevarande arrangerades en demonstration i maj 2017, med en adress som samlade 633 namn jämte 286 på nätet, vilket motsvarar nära 10 % av Grankullas dåvarande folkmängd, men som staden ännu inte har bemött.
Sedan dess har flera fristående observationer gjorts, som bevisar förekomsten av flygekorre på området. Flygekorren är upptagen i EU:s s.k. habitatdirektiv 92/43/EEG:s bilaga IV A, vilket enligt naturvårdslagen betyder strikt skydd för dess föröknings- och rastplatser. Här måste staden Grankulla bära sitt ansvar.
Här ska även hänvisas till den kommande naturvårdslagens paragraf 11, enligt vilken kommunen ska främja skyddet av den biologiska mångfalden samt landskapsvården inom sitt område.
En fredning av Junghansparken genom ändring av den föråldrade detaljplanen från byggnadsplats till grönområde – och eventuellt i förlängningen genom fridlysning i samarbete med NMT-centralen – skulle harmoniera med högaktuella riktlinjer om behov av stärkt ekologisk hänsyn i stadsplaneringen, däribland EU:s Överenskommelse om gröna städer (www.greencityaccord.eu), FN:s klimatpanel IPCC och FN:s hållbarhetsmål. Hur våra städer planeras är fundamentalt för framtiden.
Däremot skulle en stadsplanering som sänker stadens gröna status vara en kränkning av dessa strävanden – och även en kränkning av folkviljan i Grankulla.