Skolmåltider

Oiva är ett system för offentliggörande av resultaten av inspektionerna inom livsmedelstillsynen och systemet koordineras av Livsmedelsverket. I Oiva bedöms livsmedelssäkerheten i företaget, såsom livsmedelshygienen och produktsäkerheten, med hjälp av smilisar. För att få den bästa smilisen förutsätts att lagen följts.

Stadens enheter är daghemmens och skolornas kök. Resultaten offentliggörs allt efter som livsmedelsinspektörerna utför inspektioner.

För barn inom dagvården och för skolelever ordnas specialdiet av hälsoskäl på basis av läkarintyg. Övriga dieter (t.ex. vegetarisk eller religiös kost, laktosfattig diet) ordnas på basis av anmälan från barnets förälder och förutsätter inte läkarintyg. Detsamma gäller lindriga allergisymtom, som kan beaktas under måltiderna.
Specialdieten ordnas så att barnet inte får i sig något olämpligt födoämne. Matsedeln för barn med specialdiet görs upp så att den i så stor utsträckning som möjligt liknar de andra barnens matsedel. Födoämnesallergierna kontrolleras med ett års mellanrum. Specialdieterna ses över vid behov; om födoämnesallergier ber vi om anmälan av föräldrarna årligen. Nytt läkarintyg behövs endast då situationen förändras i fråga om en svår allergi.

Diabetiker får samma mat som de andra barnen. Inom dagvården ska vårdnadshavare till barn med diabetes vid behov lämna in barnets individuella måltidsplan som bilaga till anmälan. Vid behov ordnas ett separat möte mellan föräldrar, daghemspersonal och en diabetesskötare från specialsjukvården. Samtidigt fyller man i blanketten för behandling av barnets diabetes och kommer överens om den praxis som tillämpas vid måltider och eventuella mellanmål samt vid akuta hypoglykemier (för lågt blodsocker). I daghemmen sköter vårdpersonalen utportioneringen av maten. Kökspersonalen hjälper till vid behov.
I skolan lämnas den individuella måltidsplanen till skolhälsovårdaren, som vidarebefordrar den till matserviceförmannen i centralköket samt till skolans kökspersonal.

Vete, råg och korn ersätts med glutenfria sädesslag och glutenfria produkter vars analyserade glutenhalt är lägre än 20 mg/kg. Inom dagvården serveras med tillstånd av föräldrarna maträtter som innehåller glutenfri havre
eller glutenfri vetestärkelse.

Mjölk, ägg, vete, fisk och nötter är de vanligaste födoämnen
som orsakar allvarliga allergiska reaktioner. Näringsmässigt centrala födoämnen ersätts med andra födoämnen som passar för barnet. Dieten baserar sig på en diagnos som ställts av en läkare samt ett läkarintyg. Om dieten är särskilt begränsad, måste också en individuell dietplan bifogas till anmälan. De anställda i daghemmet/skolan ska vara informerade om användning av ev. adrenalinspruta och veta hur man ska ta hand om barnet om hen av misstag får i sig ett olämpligt födoämne.

Om barnet får lindriga symtom av ett födoämne, beaktas detta
vid måltiderna genom att det aktuella födoämnet flyttas undan. Då behövs varken specialdiet eller läkarintyg.
Födoämnen som ofta ger lindriga, övergående allergisymtom såsom klåda i munnen och hudrodnader är råa grönsaker (tomat, paprika, äpple) och frukter, framför allt hos barn som lider av björkpollenallergi eller atopiskt
eksem. I allmänhet passar grönsaker som ger lindriga symtom utmärkt, om de tillreds. Allergi mot tillsatsämnen och kryddor är mycket ovanliga, och milt kryddad mat passar i allmänhet för allergiska barn. Det är viktigt att barn lär sig att äta mångsidigt. Ju fler födoämnen som ska undvikas, desto svårare är det att sätta samman en näringsmässigt fullvärdig diet. Om man undviker ett stort antal grönsaker, frukter och bär, minskar intaget av flera vitaminer och mineralämnen, och risken för fetma ökar.