Grankullas konsumtionsbaserade klimatavtryck har ökat sedan föregående beräkning

Grankullabornas konsumtionsbaserade klimatavtryck för år 2024 har nu beräknats för andra gången med hjälp av Kulma-modellen. Det totala klimatavtrycket uppgick till 94,3 tusen ton koldioxidekvivalenter.

Grankulla har alltså för andra gången utrett växthusgasutsläppen från invånarnas konsumtion. År 2024 uppgick dessa till i genomsnitt 9,18 ton koldioxidekvivalenter per invånare. Klimatavtrycket består av utsläpp från energiförbrukning, byggande, resor, mat samt inköp av varor och tjänster.

De största utsläppskällorna var transporter, boende och konsumtion av varor. Flygresor och privatbilism utmärker sig särskilt som betydande utsläppskällor. I stället för att minska – vilket är målet – har utsläppen ökat jämfört med den tidigare beräkningen. År 2019 uppgick motsvarande utsläpp till cirka 8,53 ton CO₂e per invånare, vilket innebär en ökning på cirka 7,6 procent. Beräkningarna är dock inte helt jämförbara eftersom metoderna har förfinats sedan den föregående omgången.

En positiv utveckling är att renare fjärrvärme har bidragit till minskade utsläpp inom energiförbrukningen. Däremot står konsumtion av varor och tjänster fortfarande för en stor del av de totala utsläppen. Grankullas utsläpp ligger fortsättningsvis betydligt högre än genomsnittet, som år 2022 var cirka 8,5 ton CO₂e per invånare. För att konsumtionen ska ligga på en hållbar nivå behöver utsläppen minska avsevärt i alla deltagande kommuner.

Beräkningarna blir allt mer exakta

Kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp har nu beräknats för tredje gången inom Kulma-projektet, som genomförs av Sitowise och Naturresursinstitutet. Utsläppsberäkningsmodellen har utvecklats vid varje omgång för att uppnå allt mer exakta resultat. I den här beräkningsrundan kunde man särskilt förfina uppskattningen av utsläpp från den privata sektorn, det vill säga hushållens konsumtion. Även utsläppskoefficienterna för byggande har uppdaterats enligt den senaste forskningen.

– Det var uppmuntrande att se att cirka 57 procent av hushållens konsumtionsutgifter i Kulma-modellen nu kan beräknas med hjälp av mer detaljerad data och metodik inom energiförbrukning, byggande, resor och mat, säger Emma Liljeström från Sitowise.

Resultaten bekräftar att hushållens och individernas vardagsval spelar en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringen. Att till exempel fördubbla livslängden på ett klädesplagg eller en hemtextil halverar dess klimatavtryck. Att byta från en köttdominerad kost till en i huvudsak fiskbaserad kan minska matrelaterade utsläpp med upp till en tredjedel. När fler väljer hållbara alternativ i vardagen blir den samlade effekten betydande.

Varför följs kommunernas konsumtionsbaserade utsläpp upp?

Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader fram till seklets slut. För att nå målet bör de konsumtionsbaserade utsläppen per person sjunka till 2,5 ton CO₂e senast år 2030 och till 0,7 ton år 2050. Vi har alltså en bit kvar till en hållbar nivå.

Kommunerna har goda möjligheter att påverka sina invånares konsumtionsbaserade utsläpp. Det kan ske genom satsningar på kollektivtrafik och hållbar mat, tillgång till utsläppssnål fjärrvärme samt genom information och kommunikation.

En omfattande kunskapsbas om växthusgasutsläppen från kommunen och dess invånare hjälper kommunerna att planera och rikta sina klimatsatsningar samt att mäta effekterna av vidtagna åtgärder. Uppföljningsdata kommer också att behövas i fortsättningen.

När man talar om kommuners växthusgasutsläpp avses ofta geografiskt baserade utsläppsberäkningar. Dessa modeller omfattar främst utsläpp som uppstår inom kommunens område, till exempel från energi- och avfallshantering, jordbruk och produktion – oavsett var de konsumerade varorna används. I konsumtionsbaserad beräkning beaktas däremot alla utsläpp som orsakas av kommuninvånarnas konsumtion, oavsett var produkterna har tillverkats. Modellerna är inte alternativa utan kompletterar varandra och ger tillsammans en bredare bild av utsläppen.

Kulma-projektet har genomförts av Sitowise Oy i samarbete med Naturresursinstitutet. I år deltog 22 kommuner i projektet.

Mer information

Mer information om projektet och dess resultat (på finska): Kuntien kulutukseen perustuvat kasvihuonekaasupäästöt laskettiin kolmatta kertaa (sitowise.com) och Kauniaisten kulutuksen kasvihuonekaasupäästöt (pdf)

Läs mer om utsläppen från privat konsumtion och utvecklingen av beräkningsmetoderna (på finska): Miten arjen valinnat vaikuttavat hiilijalanjälkeemme (sitowise.com)