Alla familjer och barn kan någon gång råka ut för svårigheter. Ofta löser sig problemen i barnets egen livskrets med stöd av närstående, rådgivningen, daghemmet eller skolan. Ibland är svårigheterna sådana att det behövs stöd från barnskyddet. Barnskyddets uppgift är att stöda föräldrarna och vårdnadshavarna i deras fostringsuppgift och hjälpa barn och unga att klara sig över svåra livsperioder.

Föräldrarna själva, grannar, släktingar och andra närstående kan ta kontakt med en socialarbetare om de märker att ett barn behöver hjälp. Barn och unga kan också på eget initiativ kontakta socialarbetaren. Under kvällar och veckoslut kan social- och krisjouren i Esbo kontaktas.

Kontakta oss

Social- och krisjouren 24/7

Vid jouren på Jorvs sjukhus fungerar Västra Nylands social- och krisjour som betjänar grankullabor 24/7

Gerd Strandvall

Socialarbetare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Päivi Kivistö

Socialarbetare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Sara Tiinanen

Socialarbetare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Kirsi Aho

Socialhandledare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Barnskydd

mån-fre kl. 9.00-15.00
Barnskyddsanmälan

Det är viktigt att barnskyddets socialarbetare tidigt får veta om hjälpbehövande barn så att barnets situation kan redas ut och barnet snabbt får hjälp. Om du är bekymrad över ett barns situation och inte är säker på om du bör göra en anmälan, kan du först fråga råd av en socialarbetare utan att uppge barnets namn. Barnskyddsanmälan kan göras antingen genom att ringa socialarbetaren eller skriftligen.

Anmälningar kan postas till adressen

Grankulla stad
Social- och hälsovården
PB 52
02701 Grankulla

fax 09 8531 058

I följande situationer är det skäl att ingripa:
  • barnets vård, omsorg eller fostran försummas
  • det finns misstanke om att barnet misshandlas eller utnyttjas sexuellt eller det föreligger hot om dessa
  • barnet är otryggt, för mycket ensamt eller sent ute
  • barnet uppför sig avvikande: barnet är mycket oroligt, ängsligt, deprimerat osv.
  • barnet använder rusmedel
  • barnet stjäl eller beter sig på annat sätt kriminellt
  • den vuxna som sköter om barnet har missbruksproblem eller psykiska problem eller orkar inte ta hand om barnet
  • barnet försummar kontinuerligt sin skolgång
  • barnet är tvunget att ta mer ansvar för familjen än vad som är lämpligt med tanke på barnets ålder
  • barnets förälder/föräldrar sköter sig inte
  • barnets hälsa och utveckling äventyras av att familjen inte har något stödjande nätverk.

Anmälningsskyldiga

Enligt barnskyddslagen är följande myndigheter och andra aktörer skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en barnskyddsanmälan, om de fått vetskap om ett barns situation som förutsätter att behovet av barnskydd utreds: personer som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet, en församling eller något annat religiöst samfund samt personer som är anställda hos en utbildningsanordnare eller en enhet som bedriver mottagningsverksamhet för asylsökande eller nödcentralsverksamhet eller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever. Anmälningsskyldigheten gäller också föregripande barnskyddsanmälan.

De som är anmälningsskyldiga bör alltid göra en skriftlig anmälan. Om det gjorts en muntlig anmälan i ett brådskande fall begärs alltid en skriftlig anmälan.

Vad leder en barnskyddsanmälan till?

En barnskyddsanmälan leder till en utredning av barnskyddsbehovet som utförs av socialarbetarna. Om det under utredningen konstateras att det finns behov av barnskydd, ordnas stöd för barnet och familjen i första hand genom olika stödåtgärder inom öppenvården.

När en barnskyddsanmälan kommit in, avgör socialarbetaren alltid om barnet är i brådskande behov av hjälp. Om barnet är i omedelbar fara t.ex. på grund av föräldrarnas alkohol- eller drogmissbruk eller på grund av sitt eget beteende, kan barnet placeras i vård i brådskande ordning. Om det inte finns behov av brådskande åtgärder, bedömer socialarbetaren inom sju vardagar om det behövs en noggrannare utredning av barnskyddsbehovet.

Föräldrarna informeras alltid om barnskyddsanmälan och huruvida en utredning av barnskyddsbehovet påbörjas. Barnet blir klient hos barnskyddet, om barnet placeras i brådskande ordning eller om en utredning av barnskyddsbehovet inleds. Då utses alltid för barnet en egen socialarbetare som svarar för barnets ärenden.

I samband med utredningen av barnskyddsbehovet kartläggs barnets livssituation tillsammans med barnet, föräldrarna och andra närstående personer till barnet (t.ex. rådgivningen, dagvården, skolan). Barnet deltar i utarbetandet av utredningen och man tar hänsyn till barnets åsikter och önskemål med beaktande av barnets utvecklingsnivå. De frågor som kommit fram ställs samman och behandlas tillsammans med hela familjen. Utredningen ska vara färdig senast inom tre månader.

Klientrelation inom barnskyddet och klientplan

När utredningen av barnskyddsbehovet är klar beslutar socialarbetaren om barnet ska fortsätta som klient inom barnskyddet. Om klientrelationen upphör får barnet och föräldrarna alltid ett meddelande om detta. Om klientrelationen fortsätter, gör socialarbetaren tillsammans med familjen och barnet upp en klientplan för barnet enligt vilken barnet stöds. Stödåtgärder inom öppenvården är t.ex.:

  • en stödperson eller stödfamilj för barnet
  • familjearbete
  • rådgivning i frågor som gäller psykisk hälsa och missbruksproblem
  • ekonomiskt stöd
  • familje- eller institutionsvård för barnet
Omhändertagande och vård utom hemmet

Ibland är barnets eller familjens problem så allvarliga att det bästa för barnet är att ordna vården utom hemmet, antingen hos en fosterfamilj eller på en institution. Barnet kan också placeras hos en släkting till barnet. Omhändertagande och vård utom hemmet är alltid åtgärder i sista hand och målet är även då att barnet ska kunna återvända hem. I allmänhet bereds omhändertagande en lång tid i samråd med barnet och familjen. Föräldrarna och andra vårdnadshavare hörs och barnets åsikt utreds.

Barnet och vårdnadshavaren har rätt att få information om allt som gäller dem från och med ärendet har inletts.