Alla familjer och barn kan någon gång ha svårigheter. Ofta löser sig problemen i barnets egen livskrets med stöd av närstående, rådgivningen, daghemmet eller skolan. Ibland är svårigheterna sådana att familjen behöver stöd från barnskyddet. Barnskyddets uppgift är att stödja föräldrarna och vårdnadshavarna i deras fostringsuppgift och hjälpa barn och unga att klara sig över svåra livsperioder.

Föräldrarna själva, grannar, släktingar och andra närstående kan ta kontakt med en socialarbetare om de märker att ett barn behöver hjälp. Barn och unga kan också på eget initiativ kontakta socialarbetaren. Under kvällar och veckoslut kan social- och krisjouren i Esbo kontaktas.

Kontakta oss

Social- och krisjouren 24/7

Västra Nylands social- och krisjour betjänar Grankullabor varje dag dygnet runt i adressen Vitikka 1 C, 02630 Esbo

Gerd Strandvall

Socialarbetare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Päivi Kivistö

Socialarbetare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Sara Tiinanen

Socialarbetare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Kirsi Aho

Socialhandledare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Didrik Backlund

Socialarbetare
Organisation
Social- och hälsovården Socialservice

Barnskyddsanmälan

Det är viktigt att barnskyddets socialarbetare tidigt får veta om hjälpbehövande barn så att barnets situation kan redas ut och barnet snabbt får hjälp. Om du är bekymrad över ett barns situation och inte är säker på om du bör göra en anmälan, kan du först fråga råd av en socialarbetare utan att uppge barnets namn. För att göra en barnskyddsanmälan kan du ringa socialarbetaren, lämna en skriftlig anmälan eller skicka en elektronisk anmälan via Maisa.fi-tjänsten.

Då du gör en anmälan via Maisa.fi-tjänsten ska du kontrollera att du får en kvittering på att meddelandet har mottagits.

Då du sänder ett meddelande via Maisa.fi-tjänsten ska du kontrollera att du får en kvittering att meddelandet mottagits.

Adress

Grankulla stad
Social- och hälsovårdssektorn
PB 52, 02701 Grankulla 

fax 09 853 10 58

I följande situationer är det skäl för utomstående att ingripa:

  • barnets vård, omsorg eller fostran försummas
  • det finns misstanke om att barnet misshandlas eller utnyttjas sexuellt eller det föreligger hot om dessa
  • barnet är otryggt, för mycket ensamt eller sent ute
  • barnet uppför sig avvikande: barnet är mycket oroligt, ängsligt, deprimerat osv.
  • barnet använder rusmedel
  • barnet stjäl eller beter sig på annat sätt kriminellt
  • den vuxna som sköter om barnet har missbruksproblem eller psykiska problem eller orkar inte ta hand om barnet
  • barnet försummar kontinuerligt sin skolgång
  • barnet är tvunget att ta mer ansvar för familjen än vad som är lämpligt med tanke på barnets ålder
  • barnets förälder/föräldrar sköter sig inte
  • barnets hälsa och utveckling äventyras av att familjen inte har något stödjande nätverk
  • en person som är gravid använder rusmedel, har psykiska problem eller upplever familjevåld.

Anmälningsskyldiga

Vem som helst kan göra en barnskyddsanmälan om ett barn som väcker oro. Anmälan kan också göras anonymt. Du kan även kontakta socialarbetarna på barnskyddet innan du lämnar en anmälan.

Enligt barnskyddslagen är följande myndigheter och andra aktörer skyldiga att göra en barnskyddsanmälan: personer som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet, brand- och räddningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet, en församling eller något annat religiöst samfund samt personer som är anställda hos en utbildningsanordnare eller en enhet som bedriver mottagningsverksamhet för asylsökande eller nödcentralsverksamhet eller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever. En anmälan ska göras utan dröjsmål oberoende av sekretessbestämmelserna om någon av dessa myndigheter eller aktörer får information om ett barn vars situation kräver en utredning av barnskyddsbehovet. De anmälningsskyldiga ska alltid göra en skriftlig anmälan.

Vad leder en barnskyddsanmälan till?

När en barnskyddsanmälan kommit in, avgör socialarbetaren alltid om barnet är i brådskande behov av hjälp. Om barnet är i omedelbar fara t.ex. på grund av föräldrarnas alkohol- eller drogmissbruk eller på grund av sitt eget beteende, kan barnet placeras i vård i brådskande ordning. Om det inte finns behov av brådskande åtgärder, bedömer socialarbetaren inom sju vardagar om det behövs en noggrannare bedömning av servicebehovet. Socialarbetaren underrättar alltid föräldrarna om en barnskyddsanmälan och huruvida bedömningen av servicebehovet inleds.

I samband med bedömningen av servicebehovet kartläggs barnets livssituation tillsammans med barnet, föräldrarna och andra närstående personer till barnet (t.ex. rådgivningen, dagvården, skolan). Barnet deltar i utarbetandet av utredningen och man tar hänsyn till barnets åsikter och önskemål med beaktande av barnets utvecklingsnivå. De frågor som kommit fram ställs samman och behandlas tillsammans med hela familjen. Utredningen ska vara färdig senast inom tre månader. Efter det kan en klientrelation inom barnskyddet eller inom tjänster för barnfamiljer inledas.

Barnet och vårdnadshavaren har rätt att få information om allt som gäller dem från och med att ärendet har inletts.

Stödåtgärder inom barnskyddet och inom tjänsterna för barnfamiljer

Om klientrelationen fortsätter, gör socialarbetaren tillsammans med familjen och barnet upp en klientplan för barnet enligt vilken barnet får stöd. Stödåtgärder är t.ex.:

  • en stödperson eller stödfamilj för barnet
  • familjearbete
  • rådgivning i frågor som gäller psykisk hälsa och missbruksproblem
  • ekonomiskt stöd
  • hjälp med vård av barn (se även hemtjänst för barnfamiljer)
  • familje- eller institutionsvård för barnet som stödåtgärd inom barnskyddet.

Omhändertagande och vård utom hemmet

Ibland är barnets eller familjens problem så allvarliga att det bästa för barnet är att ordna vården utanför det egna hemmet, antingen hos en fosterfamilj eller på en institution. Barnet kan också placeras hos en släkting till barnet. Omhändertagande och vård utom hemmet är alltid en åtgärd som vidtas i sista hand och målet är även då att barnet ska kunna återvända hem. I allmänhet bereds ett omhändertagande under en lång tid i samråd med barnet och familjen. Föräldrarna och andra vårdnadshavare hörs och barnets åsikt utreds.