Valikko

rss Nyheter

17.01.2017

Trivseln är god i huvudstadsregionens gymnasier, men arbetsmängden upplevs som stor

Studerande i gymnasierna trivs bra i skolan och upplever att de får stöd vid behov. Detta framkommer ur en enkät som huvudstadsregionens gymnasister deltog i under oktober och november månad.  Jämfört med den förra enkäten, som gjordes fyra år sedan, upplevs ändå arbetsmängden som större och studierna som belastande. Störst spridning mellan gymnasierna finns i frågor som handlar om utrymmen, maten, elektroniska verktyg och inlärningsmiljöer.

Gemenskapsandan i gymnasierna är god
Gemenskapsandan i gymnasierna i huvudstadsregionen är god och nästan 90 procent berättar att de trivs bra i sitt gymnasium. Trots detta är trivselnivån en aning sämre i jämförelse med föregående enkät. Enkätens påståenden som handlar om välmående har fått bättre resultat i alla kommuner, dvs. Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla. Detta syns bland annat i att studerandena nu upplever att de får bättre råd och hjälp med olika inlärningssvårigheter och utmaningar i den studiesociala situationen. År 2014 trädde en ny elev- och studerandevårdslag i kraft och i och med den har antalet kuratorer och psykologer i gymnasierna ökat, vilket troligtvis haft en positiv effekt på enkätresultaten.

Studerande upplever att deras möjligheter att påverka har blivit bättre, och att deras åsikter tas i beaktande bättre än tidigare. Studerandes delaktighet är ett centralt tema i läroplanerna som togs i bruk hösten 2016, så kommunerna kommer att fortsätta att utveckla detta.

Den internationella verksamheten består bland annat av olika slags besök, projekt och fadderskoleverksamhet. Över 80 procent av studerande meddelade att det finns möjligheter att delta i internationell verksamhet i det egna gymnasiet.

Utvecklingsområden
De studerande upplever arbetsmängden i gymnasiestudierna som mer belastande än i enkäten år 2012. Samtidigt upplevs att utnyttjandet av arbetssätt som främjar inlärning och utvecklingen av studieteknik har försvagats. Även möjligheterna att studera i egen takt anses ha försvagats. Antalet ämnen som studeras i gymnasiet är stort och många väljer att ta många frivilliga kurser utöver de obligatoriska, och detta kan leda till att arbetsmängden blir orimligt stor. Studiehandledningen har utvecklats under de senaste åren men särskild uppmärksamhet behöver fortsättningsvis fästas vid den. Enligt enkätresultaten finns det också behov av att utveckla karriärhandledningen och handledningen till fortsatta studier efter gymnasiet.  

Bakgrund

Den gemensamma enkäten om serviceförmågan i kommunerna i huvudstadsregionen är en del av utvärderingen av undervisningstjänsterna. Enkäten producerar information om kvaliteten i undervisningstjänsterna i de enskilda gymnasierna, städerna och för regionen som helhet.

Enkäten riktades till studerande i årskurs 2 i gymnasiet och svarsprocenten var 51,2 % (2835). År 2012 var svarsprocenten 70. En motsvarande enkät har sedan år 2009 gjorts turvis i årskurserna 2,5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet.

Resultaten behandlas i kommunerna och i gymnasierna. På basis av enkäten väljer man ut centrala utvecklingsområden för att utveckla gymnasieutbildningen.

Den gemensamma rapporten (på finska) >

Grankullas rapport > (på finska)

Mer information
  • Esbo Juha Nurmi, utvecklingschef, tfn. 050 372 5852
  • Helsingfors undervisningschef Mervi Willman puh. 09 310 86342 och undervisningschef Niclas Rönnholm (linjen för svenskspråkig dagvård och utbildning) tfn. 09 310 86219
  • Grankulla Undervisningschef Sari Aarniokoski tfn. 050 3826265
  • Vanda utvecklingschef Hanna Kukkonen tfn. 050 302 4916


Tillbaka till rubrikerna