Valikko

Hemrehabilitering, rehabilitering i vardagen


Den maximala muskelstyrkan avtar med 5–15 procent för varje årtionde i människans ålder. Det betyder att äldre personer redan i utgångsläget har sämre muskelkondition än yngre personer, och att deras muskelkondition snabbt kan raseras om de normala dagliga aktiviteterna blir borta på grund av t.ex. en sjukdom som kräver sängliggande. Redan ett par veckor i sängen kan försämra tillståndet radikalt om muskelstyrkan redan från förut är svag. Äldre människor behöver upprätthålla sina fysiska resurser genom att röra på sig och få motion. Hemrehabilitering skapar mycket nya möjligheter för det här.

Vid sidan av rehabilitering som ges på institution och öppen rehabilitering har man utvecklat en form av hemrehabilitering som ger möjlighet att förbättra seniorers funktionsförmåga. Med hjälp av rehabiliteringen underlättar man de äldres möjligheter att bland annat efter hemkomst från sjukhus återfå sina egna resurser och sin funktionsförmåga så att de kan klara av vardagen i det egna hemmet utan problem. Målet är att stöda och förbättra människors självständiga rörelseförmåga så att de äldre ska kunna bo hemma så länge som möjligt.

Regeringens spetsprojekt stöder idén med hemrehabilitering.
Projektets grundidé ligger i kärnan av framtidens servicestrukturer. Hemvården i Grankulla vill tillsammans med andra sakkunniga/yrkesmänniskor realisera denna idé och verksamhetsmodell för att möjligheterna att bo hemma ska förbättras ytterligare. 

Rehabilitering i hemmet gör att äldre människor som bor hemma kan få handledning i motion och olika aktiviteter med utgångspunkt i sina specifika behov, med planering, stöd, regelbunden upprepning och, framför allt, klart satta mål. I planeringen deltar ett team med sakkunniga, som ger stöd för realistiskt ställda mål för rörlighet och funktionsförmåga. Teamet består av fysioterapeut, hemvårdare, sjukskötare och, vid behov, läkare och socialarbetare.

Inledningsvis görs en individuell bedömning och målen för rehabiliteringsplanen ställs utifrån den. Allt görs tillsammans med klienten, de anhöriga och sakkunnigteamet. Planen ska vara sådan att klienten förbinder sig till den. Meningsfulla aktiviteter består ofta av vardagliga sysslor som att stiga upp ur sängen, gå ut med soporna eller något annat som är viktigt för klienten. Målet är att öva på dessa små vardagliga sysslor varje dag i klientens egen hemmiljö. För de flesta ger redan det att övningen sker hemma en positiv energi. Klienterna uppmuntras att självständigt ta sig an alla möjliga sysslor. Den mest intensiva träningsperioden kan pågå i några veckor eller upp till ett par månader, beroende på rehabiliteringsbehovet. Hemrehabiliteringens genomslag utvärderas genom en mellan- och en slutbedömning. Senare görs ett uppföljningsbesök hos klienten för att kontrollera hur bestående träningens resultat har blivit.

Klienten har själv den ledande rollen i hemrehabiliteringen och gör de överenskomna övningarna med avsikt att nå det mål som har ställts. Klientens intresse och motivation för rehabiliteringen är en absolut förutsättning för att hemrehabiliteringen ska kunna lyckas och målen ska kunna nås. Stöd från de anhöriga upplevs också som viktigt, och får en ökad roll då rörligheten blir bättre.


Skrivet av:
Tina Di Rubbo, avdelningsskötare vid hemvården
Mirjam Vähäsarja, ansvarig fysioterapeut